Arbetets plågor

– Den är ju tung, sa en person, en man, om Arbetets plågor.
– Tvärtom, den är lätt, sa genast en kvinna och förklarade sin uppfattning: den är rolig, lättillgänglig, väcker tankar…

Ett samtal utspann sig om förenkling. Den förespråkades med vackra ord som att »skriva för de många«. Men i praktiken kan en bok sällan förenklas utan att mycket av dess originalitet går förlorad, mycket av det som ger den liv. Mycket, helt enkelt, av vad de tycker om, som tycker om boken. Mycket av dess nytänkande också, sannolikt. Ropen på förenkling är inte sällan förklädda rop på censur. De är desto lömskare just genom att de förkläds till något som ser så sympatiskt ut.

Arbetets plågor är en oförenklad bok. Om du tycker om den, kommer den kanske att höra till de böcker du betraktar som omistliga.

Arbetets första plåga, för att exemplifiera, är att det tvingar oss göra avkall på vår personliga livsidé för att i stället syssla med uppgifter förbundna med verksamhetsidén hos den organisation vi arbetar i. Vi har sålt, tvingats sälja, uppemot en tredjedel av våra liv.

Elva numrerade arbetsplågor skildras, varav jag har döpt den tionde, som jag ger speciellt utrymme, till »sanningsbärarens plåga«.

Men det står mycket annat om arbetet också. Om ledarskap och »ledarskapets sadomasochism«. Om samarbete, ett så kallat honnörsord. Om delaktighet och delaktighetsmotstånd. Om värderingar och värderingskonflikter, de sistnämnda mestadels outtalade. Om utbrändhet och livstillfredsställelse.

• Översikt
• Kap. XI Livstillfredsställelse

Boken i tryck

Arbetes plågor finns utgiven i tryckt form. Den kan beställas direkt från Ander & Lindström AB.

Upp